Mitt liv i norr

God dag vännen!

Hoppas du har det bra!

Här sitter jag med omtumlande känslor just nu. Fredrik kom hem med Harry igår kväll, våran älskade, spralliga, glada och keliga lilla vovve är såklart allt annat än sig lik efter en sådan operation, dessutom väldigt påverkad av sin smärtstillande medicin som gör honom mer eller mindre hög. Jag lider när jag ser honom och jag önskar så att jag kunde skruva tillbaka tiden till då han var skadefri och lycklig, fick springa efter älg i skogen eller hoppa och busa i snön. Tankarna snurrar runt i huvudet med hur det skall bli framöver, kommer han bli återställd, kommer han någonsin bli hundra bra igen? Samtidigt som jag känner en beslutsamhet om att han skall bli hel igen, det finns liksom inget annat alternativ. Men veterinären sa någon om menisken igår också och då känns det genast ännu lite tyngre… Men en sak i taget, nu får vi fokusera på vad vi gör här och nu för att han skall må bra och det är inte lite kan jag säga. Mediciner, kyla benet x antal ggr/dag, värma benet likaså, stretcha, få i honom mat och vätska, rasta väldigt korta promenader, se till att han börjar stödja på benet, mysa med honom så mycket det bara går och så dessutom två små barn på det som skall få kärlek, uppmärksamhet, mat på bordet och rena kläder. Inte konstigt att man blir lite småsvettig emellanåt. Harry är ju vår första ”bebis” och de som själva inte har hund har nog svårt att förstå hur jag tänker och känner för honom, han är ju en familjemedlem liksom vi andra som vi älskar och som betyder jättemycket för oss, därför bubblar det runt av alla möjliga olika känslor i kroppen just nu, men mest ledsamhet över att han har kunnat hamna i den situationen han är i nu.

Usch, det blev ett långt och ledsamt inlägg idag, men jag behövde bara sätta mig ner och få ur mig lite av det ledsna som bubblar inom mig. Det är fruktansvärt jobbigt och vi kommer inte ha mycket till ”liv” inom den närmsta framtiden, men såklart är det allra värst för Harry och jag håller alla mina tummar och tår och kommer göra allt i min makt för att han skall få springa efter älgar i skogen och hoppa i snön igen. Inte i år, men förhoppningsvis nästa höst och vinter… 🙂

Harry, vår Harry <3