Mitt liv i norr

God kväll vännen!

Vi fick en riktig chockstart på veckan när vi tittade ut genom fönstret i morse. Det har ju snöat en del de senaste dagarna och under natten hade vi fått hur mycket snö som helst, det hade vräkt ner och inte har det snöat mindre under dagen heller. Det måste ha kommit  3o centimeter sedan igår, helt galet! Fredrik får skotta vår väg med sexhjulingen morgon och kväll och jag har skottat infarten och 100 kvadratmeter altan på eftermiddagen tillsammans med vår (snart) tvååring till hjälp. Han som tankades med mellis i bilen på väg hem efter en rolig dag på förskolan hjälpte till att skotta tills mörkret föll på, medan lillasyster bara sov och sov i vagnen. Jag tycker ju att det är kul med snö och vinter, men i år blev man nästan lite ”tagen på sängen” med det enorma snöfallet som kom på så kort tid. Alla vår-, sommar- och höstleksaker ligger så fint kvar under snötäcket och Maltes lilla minisnöbjörn som han skottade med så sent som igår ligger gömd någonstans, den lär vi väl inte se förrän i vår 🙂

Så till lite tråkiga besked i familjen. Vår kära vovve som jagade igår eftermiddags kom tillbaka till Fredrik hoppandes på tre ben. Idag var de hos veterinären som konstaterade att korsbandet var av. Vår fyrbenta pälsboll hade slitit av det på något sätt ute i skogen. Usch, det gör så ont i en att se honom hoppa på tre ben, men med operation och en väldigt viktig rehabträning hoppas jag att allt skall gå bra och att han får springa i skogen igen nästa jaktsäsong.

Harry, vår Harry, måtte operation och rehab gå bra så att du får göra det du tycker är allra roligast här i livet lagom till nästa jaktsäsong, skälla på skogens konung igen