Mitt liv i norr

Igår var 36 veckor avklarade av graviditeten och vi går nu in i vecka 37, vi är inne på slutspurten! Många har frågat tidigare om jag börjat bli less på att vara gravid, men då har jag tyckt att det har känts väldigt bra i kroppen och att de där 40 veckorna kommer gå hur bra som helst. Men nu verkar krämporna bara plussa på varandra så bebisen får hemskt gärna komma ut ”i tid”, även om oddsen pekar åt andra hållet för oss förstföderskor. Som om inte ryggen var problem nog har mitt ena knä börjat strejka. Det är svullet och värker något enormt, speciellt när jag skall sova vilket gör att jag inte kan somna eller att jag vaknar stup i kvarten under natten. Vad det beror på vet jag inte, men jag har haft värken sedan hundkursens start förra måndagen, Harry kanske körde slut på mig redan vid första kurstillfället?! Men bebisen verkar må gott där inne i alla fall och det är huvudsaken! Barnmorskan tyckte att magen hade sjunkit lite grann senast vi var på kontroll och magen följer kurvan fint, nu är ju bebisen liksom ”färdigbakad” och kan komma vilken dag som helst, men den ligger och tjockar till sig lite extra nu inför livet utanför magen. 

 

Inne på slutspurten!