Herregud, jag kan inte riktigt fatta det, men igår blev vår lilla Tuva en månad. En månad som har susat förbi på tok för fort, samtidigt som det känns som att hon alltid har varit en del av familjen. Nu börjar hon bli lite mer medveten om omvärlden, ger oss söta små leenden och ”pratar” med sådana där gulliga bebisljud som gör att hjärtat bara smälter när man hör dem, som den ljuvaste musik som finns för mammaöronen. Hon växer så det knakar och en garderob för nästa klädstorlek är redan redo för användning och fortsätter hon att växa i den här takten är det snart dags för storlek 62 🙂
Älskade lilla prinsessa, redo för en tur i barnvagnen
Hon är en liten tjej som sover gott både om nätterna (vaknar max 2 ggr, än så länge) och på dagarna. Hon älskar att få bada i sin lilla balja och om dagarna ligger hon oftast i någon av hennes babysitters, hänger på mig i bärselen, åker vagn som hon tycker är väldigt härligt, äter och myser i min famn. Redan från start har jag både ammat och gett henne ersättning så hon är en mätt och belåten bebis, vilket ger oss en mycket mer nöjd tjej, jämfört med vad Malte var till en början. Han fick ju inte tillräckligt med mjölk från mig så efter en vecka när han var alldeles slö och nästintill apatisk besökte vi akuten (mer om det kan man läsa HÄR) där det konstaterades att han inte fick nog med mat, så därför hade jag bestämt mig redan innan Tuvas födsel för att ge ersättning som tillägg till den kommande bebisen. Det där helvetet (rent ut sagt) som stackars Malte och vi gick igenom då skulle vi inte behöva uppleva igen, bara för att man ”skall” amma, jag verkar inte ha den fysiska förutsättningen för det helt enkelt. Tuva är en väldigt mycket mer nöjd bebis (mätt = nöjd och sover gott) och det känns så himla skönt i mammahjärtat ❤️
Så vad gjorde vi på ”en månads dagen” då? Jo, det var nämligen underbar sensommarvärme utomhus så vi var ute en liten stund på eftermiddagen, trots en förkyld och lite halvfebrig pojke här hemma. Han som älskar att vara ute klättrade i princip på väggarna inne så lite frisk luft fick det bli ändå. Och medan lillasyster somnade gott i vagnen på altanen utanför köket och grabbarna klippte gräset körde jag igång med en pannkaksmiddag. Pannkakor, varm blåbärssylt, banan och grädde låg sedan på tallriken, mumsfillibabba!
FIna tjejen alltså, <3 Så bra att du gör precis som ditt mammahjärta säger. Det är ju liksom mer än helrätt!
Men alltså, måste bara skriva här också; vad galet att vi var vid eran strand!? Tyckte när vi svängde in där.. att "Martin! Det här bara måste vara Mittlivinorrs glänta".. och så konstaterade vi att jag lät knäpp som pratade i bloggnamn och att det också var världens mysigaste plats! Glad för er skull 😉
Kram och trevlig helg från sjuksängen <3 🙂
Ja, det var väldigt lustigt och roligt att ni stannade till just där 🙂 Förstår och känner igen det där med att prata i ”bloggtermer”, haha 😉
Kram och krya på dig!
Vad skönt att hon är nöjd!
Jag har tyvärr inte kunnat amma mina barn, något man tog förgivet innan man visste bättre 😉
Tyvärr funkar det helt enkelt inte för alla, men det är ju himla tur att det blir ”folk” av barnen ändå 😉
Vackra skapelse!!!
Helt rätt att göra som det känns bäst för er! Kraam