Det där med att ha gått över tiden har inte gjort mig ”galen”, än. Man hör ju om andra kvinnor som är väldigt less på att vara gravid flera veckor innan graviditeten är fullgången och känner sig lite smått uppgivna redan en dag på ”övertid” (såklart av olika orsaker). Jag har lyckligtvis haft en bra graviditet och har inte haft några större bekymmer förutom värk lite här och var och även om just det har varit väldigt jobbigt så har jag inte behövt känna den känslan av att jag är extremt less på att vara gravid än. Nu har jag i och för sig bara gått två dagar över tiden, men min inställning just nu är att jag hinner göra nödvändiga (och onödvändiga) saker som jag inte har möjlighet att göra när bebisen är här, jag kallar det för ”bonustid”. Sedan har jag inte varit så låst vid det ”gyllene datumet” utan snarare haft inställningen att bebisen kommer att komma senare, jag tror att det har hjälpt en hel del också. Om jag skulle gå och vänta och tänka på när det skall sätta igång och leta efter ”tecken” på detta hade jag däremot säkert blivit lite smått galen?! Ni andra som har gått över tiden, hur har ni hanterat det?
Sund inställning, "hxn kommer när hxn är färdig och redo".
Båda mina barn kom 10 dagar för tidigt så jag har ingen erfarenhet av det, men kan förstå att man längtar&väntar och är "redo" när man fått ett datum 🙂
Kram
Jag gick ju 16 dagar över med axel och hade nog lite samma inställning som dig! Försökte hitta på saker under tiden som vi väntade! Det enda som var jobbigt var "har inte bebisen kommit än" och " känner du nåt" . Uppenbarligen inte och jag känner massor men ingen förlossning. Bebis kommer när bebis vill!