Mitt liv i norr

Hej min vän!

Jag sitter i soffan i min ensamhet eftersom Fredrik är iväg på bäverjakt ikväll och mina två små hjärtegull sover sedan en tid tillbaka. Malte fick inte sova något på dagen idag och däckade totalt framför en av de bästa barnprogrammen han vet tidigare ikväll efter att jag hade gjort allt möjligt för att försöka hålla honom vaken så länge det bara gick. Men förhoppningsvis sover han som en stock natten igenom, hoppas på det samma med lillasyster så att mamman i huset får sig en god natts sömn, det har varit sisådär med den de senaste månaderna, hoppas vi kommer tillbaka till de där fantastiska rutinerna med att sova hela natten igen, det är verkligen guldvärt 🙂

Men hörrni, vilken fantastisk majvecka vi har haft! Det har varit så himla underbara dagar och magiska kvällar, man vill liksom inte göra annat än att bara vara ute! Mitt i veckan blev vi medbjudna att hänga med på en utflykt tillsammans med Maltes förskolekompis Axel, hans lillebror och mamma. Vi träffades vid en av entréerna till Skuleskogens nationalpark där det finns en barnvagnsvänlig stig (ca 1/2 km) att vandra för att komma till en fin utsiktsplats. Det var en perfekt stig för grabbarna grus med mycket spring i benen att ta sig själva fram och tillbaka utan bekymmer. Och det är så himla fint ordnat längs vandringsleden så har du funderingar på att besöka Höga Kusten, eller om du som bor här i krokarna vill göra en utflykt nu i vår eller sommar så är Skuleskogens nationalpark nästan ett måste. Killarna busade i alla fall på i högsta växel som vanligt och emellanåt kunde de tänka sig att ta en tugga på något som fanns i matsäckarna medan vi fick i oss gott kaffe och kunde tjitttjattra lite mellan varven vid den vackra utsikten. Det blåstes såpbubblor och utforskades i den härliga och energigivande naturen.

Äntligen börjar vi få lite färg i naturen också, på marken och träden. Vårblommorna tittar fram så smått och snart blommar bladen på alla träd, den här tiden på året alltså, helt magisk! Och kvällarna skall vi inte prata om, så himla, himla, härliga och lite extra lugnande på något sätt. Ingen i den här familjen går in frivilligt när solen fortfarande lyser på himlen och fåglarna kvittrar glatt. Malte säger ”nej mamma” när jag föreslår att vi ska gå in och äta kvällsmat, ja, det är oemotståndliga kvällar för oss alla med andra ord.

Vårig majvecka 🙂